Mytomspunnet träd förenar

Engelske avantjazzpianisten Alexander Hawkins släpper inte bara sin första soloplatta, 'Song Singular', i februari 2014, utan samma dag även 'Step Wide, Step Deep' med sin (nya) Ensemble. I denna nya ensemble ingår, förutom Alexander, violinisten Dylan Bates, basisten Neil Charles, Shabaka Hutchings på diverse klarinetter, trummisen Tom Skinner, samt ende kvarvarande medlemmen Otto Fischer på elgitarr.
Soloalbumet är starkt influerat av Sun Ra ock Duke Ellington. Här finner vi huvudvärksjazz på speed ('Take the A Train'), men även 'Early Then, M.A.' som låter som en strid ström där vattnet drar med sej de 88 små hamrarna ut i strömfåran ock får dom att leka, hoppa ock skutta medan noterna skapar dimridåer som skimrar i regnbågens alla färger.
'Step Wide, Step Deep' är Alexander Hawinkns Ensembles 3:e platta. Det är första klassens huvudvärks- & stökjazz som befinner sig i samma härad som Martin Küchens Angles. Vi blir serverade en gryta där Alexanders piano utgör själva fonden. Ottos gitarr & Dylans fiol är de mer smakrika exotiska inslagen som lockar ock stinger. Shabakas klarinett är sockret som gör det mustigt. Niels bas ock Toms trummor är salt & peppar. Här förekommer väl inte något vi kan kalla solo, då det är fullt hallå i princip hela tiden, men då ock då blir en eller ett par smaker något mer framträdande. 7:e ock sista spåret 'Baobab Constellation' är dolt (moget!), ock ingår i spår 6 'Assemble/Melancholy'. Här blir det efter ett tag, som namnet antyder, lite lågmält.
Jag kan bara sammafatta med: Mer av Alexander Hawkins Baobabs åt folket!

Kolla in mer på alexanderhawkinsmusic.com  

Lennarrrt ”Mr Z” Olausson
www.ib2.se

pic: Edu Hawkins Music Photography