När en Ko idisslar...

Han tog på sej rocken. Men idag lät han bli paraplyet. Han var trots allt en obotlig optimist, även om hösten var långt framskriden. Han gick ut i trappuppgången. En doft av sura sopor slog emot honom. Sopgubbarna hade strejkat en vecka vid det här laget. Han gick ut i duggregnet ock styrde stegen ner mot stadens centrum. Idag skulle han gå runt på stadens gator som en vanlig man. Det var sällan han gjorde det nu för tiden. Dygnets timmar var alldeles för få för sådana fritidsnöjen. Det tyckte han var synd. Regnet tvingade honom att vända hem igen efter bara 2 kvarter. Denna dagen var ingen bra dag att gå på stadens gator utan paraply. Regnet blev allt ihärdigare så efter endast en ½timme saktade han in sina plaskande steg ock gick in på ett litet mysigt café. Detta café var mycket speciellt. Den enda dryck de serverade var espresso. Av den drycken fanns dock ett 15-tal olika varianter. Han bestämde sig för en espresso med lime-smak. Den tillagades som en helt vanlig espresso med den enda skillnaden att man la en limeklyfta i koppen innan man fyllde den med denna underbara varma bruna dryck som är en av de mest fantastiska gåvor som Gud har gett till människan. Han hittade en ledig plats bland cigarröksdimmorna. Där försvann han tillsammans med sin lime-espresso in i sina drömmars dimma ock drömde sig bort till ett annat klimat. Där höstregn ock vinterstormar inte existerade. Där stod solen alltid högt på den klarblå himlen. Havet låg stilla ock blått intill de vita sandstränderna som försvann bort genom horisonten. Där gick termometern aldrig under 300° Kelvin. Ock där låg caféerna, som var öppna i princip hela dygnet, endast ett stenkast från de underbara stränderna. På kvällarna kunde man gå några kvarter från havets kluckande till byns enda biograf. Där visades alltid hans älsklingsfilm. Den animerade filmen "Björnen blev en Bianca". Detta var den dröm som höll honom vid liv i detta ruskiga hörn av världen.
När kaffet var slut ock han vaknat ur sina drömmars värld hade han inte längre någon som helst lust att gå på stadens gator. Inte ens någon lust att gå i stadens gamla gemytliga gränder med kullersten, utan enbart en lust att gå hem till sin sköna fåtölj ock där sätta sig med en bok av Agatha Christie samt en stor kopp starkt rykande hett te...