Varför vill Människan alltid till vattnet?
Varför kan Männsikan aldrig se sig mätt på havet?
Aldrig få nog av att stå ock se mot horrisonten?
Beror det på att vi är beronende av detta vatten?
Är det en urdrift som för oss dit?
Är det för att vi tycker att gräset är säkert mycket grönare, där på den andra sidan?
För kom vi dit kunde vi starta om från början.
Där känner ingen oss.
Ock misstagen vi gjort här skulle vi inte behöva lida för.
Allt skulle bli så mycket bättre där...
Ock vi skulle kunna vara sådana vi vill vara.
Ock göra det vi vill göra utan att tycka det var pinsamt.
För där känner vi ju ingen...

created & © by: Mr Z
 

  Z